En scen ur Julias liv

Och så var det måndag igen! Jaaaaaaaaaaaaa!! Haha, nä jag ska inte klaga. Är ledig imorgon dessutom. Igår började min mamma gråta då en kruka gick sönder, skulle jag också ha gjort det om det va min kruka? Det kändes lite väl skört på något sett. En kruka är ju ändå bara en kruka. Men jag försökte förstås få fram om det var något speciellt med den - vilket det kanske var, vi har haft den så länge jag kan minnas och den är, eller jag menar var, faktiskt fin. Men men. Hon kanske hade en dålig dag, alla har sådana ibland.

För att tillägga om min lördagskväll så blev jag, förutom svettobert även hes som en mupp. Och jag träffade allas vår favorit (?) José från Emmaboda. Det var fest, haha. Borde kanske pratat mer med denna intressanta personlighet, men det blev bara konversationen:

José: ÅÅ, Emmaboda!!!
Julia: Ehh aa, heeeeeeeeeeeeeeeeeeeej.
José: Hur mår du då?
Julia: Jag mår bra, hur mår du? - Du är skyldig mig ett tält! (kan flika in för dom som inte fattar så snubbla den här snubben på våra tältsnören 700ggr och retades för vårt sämsta tält så han lovade att köpa ett nytt!)
José: Aa, öhh. Inte just nu va?
Då lämnar Julia scenen.

Vilket manus! Haha, kom undan rätt lätt den här gången faktiskt, annars var ju det en ren konst på Emmaboda - att smita från José. Men jag ägde rätt bra på det då också (även fast han fortfarande var lika på efter jag sagt att jag var 13 år! (notera att han ligger närmare 30, kommer dock inte ihåg hur gammal han var)). 

Men men men men men men men men men men men men men men men men men men men men! Laddar inför Magic Numbers på lördag, fick låna deras nya skiva av Malin idag. Ska lyssna in mig.


151390-7

Ja, ja. Måste gå och laga mig lite mat nu!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback